
Med tanke på vad byggnadsnämndens ordförande, centerpartisten Lars Thomsson, uttalade i Gotlands Tidningar angående eventuellt vitesföreläggande för Burgsviks camping så känner jag mig motiverad att så här före kommunalvalet granska hur samme Lars Thomsson agerade för ett år sedan när viten skulle utdömas för svartbyggen på Snäck camping. Snäck camping ägs av familjerna Werkelin och Harlevi till skillnad mot Burgsviks campings familjen Svensson …
Burgsviks camping har utan bygglov uthyrt fyra stycken stugor medan Snäck camping har utan bygglov uthyrt åtta stycken stugor och fem stycken villavagnar. Det centerns Lars Thomsson säger till Gotlands Tidningar angående ett eventuellt vitesföreläggande för Burgsviks camping är:
”Är det ett svartbyggesärende måste vi hantera det enligt stadgarna. Vite är en del och där har nämnden inget tolkningsutrymme.”
I de två besluten om vitesföreläggande för Snäck campings stugor och villavagnar citeras en lagkommentar (hur lagen ska tolkas) ur boken ‘Plan- och Bygglagen. En kommentar’ utgiven av förlaget Nordstedts juridik. – För övrigt en mycket vanlig källa för myndigheter som behöver vägledning vid tolkandet av plan- och bygglagen. – Citatet som följer, och som alltså citeras i de båda besluten om vitesföreläggande, berättar syftet med vitesföreläggande:
”När det gäller vitesbeloppets storlek, föreskrivs som en allmän princip att det skall fastställas till ett belopp som kan antas förmå adressaten att följa föreläggandet. Hänsyn bör därvid tas till adressatens ekonomiska förhållanden, värdet av det som föreläggandet avser, samhällsintresset av att föreläggandet följs och övriga omständigheter som kan vara av betydelse, t.ex. om adressaten underlåtit att uppfylla ett tidigare meddelat föreläggande. I förarbetena till lagen om viten (prop. 1984/85:96 s. 49) framhålls att det särskilt beträffande förelägganden som riktas till fastighetsägare eller ägare av annan egendom, faller sig naturligt att bestämma vitet så att beloppet inte understiger kostnaden för den förelagda åtgärden eller den vinst eller den besparing som en adressat normalt kan göra genom att inte uppfylla föreläggandet.”
Finns det då, vilket Lars Thomsson säger, inget tolkningsutrymme vid vitesutdömande ska man alltså hugga till med en summa så stor att den får den felande parten att korrigera sin lagöverträdelse. I detta fall inte fortsätta hyra ut de stugor och villavagnar som det inte finns tillstånd att hyra ut. Men hur gör centerpartisten Lars Thomssons byggnadsnämnd? Jo, de sätter vitet på en nivå som innebär att fortsatt uthyrning går jämt upp med vitesbeloppen eller kanske rent av med vinst, om beläggningen är över 75 procent.
Så här har vitesbeloppet räknats ut enligt vad som står skrivet i protokollen för stugorna respektive villavagnarna:
Uträkning för stugorna:
”Föreslaget vitesbelopp baseras på ett medeltal av hyresintäkter för ägaren till budget/campingstugorna. Vidare antas att beläggning är 75% av max kapacitet under perioden vecka 26 – 38 2009. Angivna hyresbelopp baseras på lägsta veckohyra (budgetstugor), uppgifter är hämtade på XX 2009-06-08. Alla hyror är inklusive moms.
Vecka pris/stuga, 7 nätter (kr) Totalt under perioden, intäkt för 8 st stugor/vecka (kr)26 4865 38920
27-28 6465 103440
29 6265 50120
30 6465 51720
31 6865 54920
32-33 6265 100240
34-35 4165 66640
36-38 3465 83160
Summa: 549160 (reduceras med 25%) » 412 000 kr
Beräknad total intäkt för uthyrning av 8 st budget/campingstugor, med 75% beläggning, på fastigheten Visby Snäckgärdet 1:28 under perioden v26-38, 2009 blir således 412 000 kr. Med ovan beräknade intäkter för 8 st budget/campingstugor föreslås ett löpande vite om (avrundat till närmaste tusen kr) 32 000 sek/vecka = 128 000 sek/mån så länge de olovligt nyttjade budget/campingstugorna finns tillgängliga för uthyrning.”
Uträkning för villavagnarna:
”Beräkning av föreslaget vitesbelopp baseras på ett medeltal av hyresintäkter för ägaren till vagnarna. Vidare antas att beläggning är 75% av max kapacitet under perioden vecka 26 – 38 2009. Angivna hyresbelopp baseras på lägsta veckohyra (kategori 1 hillside), uppgifter är hämtade på XX 2009-06-08. Alla hyror är inklusive moms.
Vecka pris/vagn, 7 nätter (kr) Totalt under perioden, intäkt för 5 st vagnar/vecka (kr)26 6265 31325
27-29 10565 158475
30-33 9765 195300
34 6165 30825
35 5565 27825
36 5065 25325
37-38 4865 48650
Summa: 516725 (reduceras med 25%) » 387000 kr
Beräknad total intäkt för uthyrning av 5 st villavagnar, med 75% beläggning, på fastigheten Visby Snäckgärdet 1:28 under perioden v26-38, 2009 blir således 387 000 sek. Med ovan beräknade intäkter för 5 st villavagnar föreslås ett löpande vite om (avrundat till närmaste tusen kr) 30 000 kr/vecka = 120 000 kr/mån så länge de olovligt uppställda villavagnarna nr 46-50 på fastigheten Visby Snäckgärdet 1:28 står kvar för uthyrning.”
Jag har inte så lite svårt att få dessa två beslut att kunna förenas med den lagtolkning som citeras i anslutning till besluten. Jag har därmed också svårt att tro att Lars Thomsson inte särbehandlat somliga när han angående ett eventuellt vitesföreläggande för Burgsviks camping säger:
”Är det ett svartbyggesärende måste vi hantera det enligt stadgarna. Vite är en del och där har nämnden inget tolkningsutrymme.”
Därför vill jag att Lars Thomsson inte blir kvar som vare sig byggnadsnämndens ordförande eller som ett av fyra kommunalråd efter kommunalvalet. Lars Thomsson har vare sig kompetens för att styra eller insikt i hur ett modernt demokratiskt samhälle utan korruption styrs.
Jag skulle kunna skriva mycket om Lars Thomssons tillkortakommande som politiker men nöjer mig med detta. Ni som vill ha fler exempel kan kontakta mig via mejl. Dock bjussar jag på två citat från Lars Thomssons mun:
- Jag tycker det är ett trevligt pris.
sagt till Aftonbladet efter att byggnadsnämnden sålt Björkhaga camping till Pigge Werkelin för 2 miljoner trots att kommunens värderingsman upskattat värdet till 6 miljoner.
- Det är fullt klart att det behövs pooler.
sagt till Gotlands Allehanda efter att byggnadsnämnden beviljat Pigge Werkelin bygglov för en pool på strandskyddad mark vid Björkhaga.
Hur bra är det med en kommun och en länsstyrelse som är korrupt? Hur lockande är det för människor att bo i, eller att flytta in i, en korrupt kommun? Hur påverkar korruption utvecklingen? Hur tänker de makthavarna på Gotland när de låter korruptionen fortgå?
(För att veta vad korruption är läs Inga-Britt Ahlenius lysande artikel Se upp med ”affärer” och ”gräddfiler”!)
De sista dagarna av juli fick Gotland mycket attraktivt medieutrymme när Rapport, i sin 19.30-sändning, tog upp det ärende som fick dåvarande landshövdingen Marianne Samuelsson att avgå.
Länsrådet Anders Granat och nya landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård framstod som inkompetenta, inför hela svenska folket, när journalisten Andreas Hedberg ifrågasatte varför inte länsstyrelsen har agerat och ändrat Marianne Samuelssons beslut. Ett beslut som godkände Max Hanssons exploatering av mark som omfattas både av strandskydd, naturreservat och riksintresse för rörligt friluftsliv.
Marianne Samuelssons beslut, som gick på tvärs med handläggande tjänsteman på länsstyrelsen, grundar sig enbart på felaktigheter, vilket Andreas Hedberg och Rapport tar upp i inslagen ovan.
Så här skrevs Marianne Samulessons beslut (jag har valt att framhålla intressanta partier med hjälp av feta bokstäver) :
Beslut 2009-07-15 Dnr 521-4598-08
Länsstyrelsens bedömning
Området som ansökan gäller är beläget inom strandskyddsområde och inom naturreservatet Gotlandskusten. Det är också beläget inom område av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och av riksintresse för friluftsliv.
De båda byggnaderna i ansökan gällande tillbyggnad på den ena och flytt av den andra, finns markerade på ekonomiska kartan från 1930-talet och har sannolikt använts inom den småskaliga fiskerinäringen.
Tillbyggnaden
När det gäller tillbyggnaden av fritidshuset behöves dispens från strandskyddsbestämmelserna då den kommer att hindra eller avhålla allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Länstyrelsen anser dock att fastigheten har rätt att freda en hemfridszon enligt den tomtplatsavgränsning som anges i detta beslut och bedömer därför att tillstånd kan ges för tillbyggnaden.Ärendet bedöms inte strida med syftet med natureservatet Gotlandskusten. Inte heller kan det anses skada riksintresset påtagligt.
Länsstyrelsen bedömer att tillstånd för byggnaden medges.
Inhägnad runt fritidshus
När det gäller inhägnaden runt fritidshuset anser Länsstyrelsen att den inte ska vara större än det som kan anses vara en normal hemfridszon. Därför ska den tas bort i de delar som går utanför den i detta beslut avgränsade tomtplatsen.Länsstyrelsen får, enligt 26 kap. 9 § MB, meddela de förelägganden som behövs i ett enskilt fall för att mijöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte inte tillgripas.
Flytt av byggnad
Att avlägsna den andra byggnaden från befintlig plats skulle påtagligt förända landskapet och områdets karaktär. Förändringen anses strida mot syftet med naturreservatet Gotlandskusten och ansökan bör därför avslås.Övriga åtgärder på fastigheten
När det gäller övriga åtgärder på fastigheten som upptäcktes under ärendets gång anser Länsstyrelsen följande:
* Området runt fastighetens huvudbyggnad som stängslats in med trodertun behövs för jordbrukets behov och är därför inte förbjudna enligt strandskyddsföreskrifterna och gräsmarken är att betrakta som betesmark.
* Lusthuset används som kontor för lantbrukets behov och är därför inte förbjudet enligt strandskyddsföreskrifterna. Det uppfördes innan naturreservatet Gotlandskusten inrättades.
* Murarna, tennisbanan och golfgreenen med tillhörande gräsmatta ligger troligen inom en normal hemfridszon och betraktas hädanefter inte längre som anläggningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda område där den annars skulle ha fått färdas fritt.
Marianne Samuelssons beslut kommenterar Naturvårdsverket i ett pressmeddelande:
PRESSMEDDELANDE 2009-08-05
Naturvårdsverket överklagar strandskyddsdispensNaturvårdsverket överklagar Gotlands beslut om strandskyddsdispens på Östergarn Djupvike 1:19. Naturvårdsverket anser att ombyggnaden och tomtplatsavgränsningen innebär att mark som idag är tillgänglig för allmänheten privatiseras. Särskilda skäl saknas och stranden har stor betydelse för friluftslivet.
– Vi har överklagat länsstyrelsens beslut på grund av att det inte finns särskilda skäl för att tillåta något som innebär en privatisering av strandområdet. Strandskyddsdispenser ska ges restriktivt, och Gotlands stränder är av stor betydelse för friluftslivet, säger Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket.
På den berörda fastigheten har också ett antal tidigare utförda åtgärder uppmärksammats. Bland annat uppförda hägnader, ett lusthus, en tennisbana, en golfgreen och en större gräsmatta. Naturvårdsverket bedömer att alla dessa åtgärder skulle omfattas av krav på strandskyddsdispens om de skulle utföras idag. De kan alltså inte betraktas som undantagna från dispenskraven på grund av att de är kopplade till jordbruksdrift eller på grund av att de ingår i hemfridszonen i anslutning till bostadshuset. Strandskyddet på platsen utökades 1993, och eftersom åtgärderna vid huvudbygganden enligt de underlag som Naturvårdsverket tagit del av utfördes före det året, är det möjligt att de då inte ingick i det strandskyddade området, och att strandskyddsreglerna i så fall inte omfattade dem. Naturvårdsverket har inte undersökt den exakta omfattningen av strandskyddsområdet på platsen före 1993.
– Vi kommer att förtydliga vägledningar i strandskyddsärenden till både Gotland och övriga län inom kort, avslutar Maria Ågren.
Att nu länsstyrelsens två högsta höns vidhåller att Marianne Samuelssons beslut var rätt, och att felaktiga beslut inte kan ändras, kan enbart grunda sig på TVÅ saker: INKOMPETENS eller KORRUPTION. Ingen bra grund att bygga ett samhälle på…
Läs också:
Se också:
I förrgår sändes ett inslag i Rapport som berättar att Max Hansson, på Östergarnlandet, får ha kvar sina byggnationer – tennisbana, lusthus, staket m.m – som är uppförda i ett område som är klassat som strandskyddsområde, naturreservat och kulturellt riksintresse.
Det beslut som fattades förra året av dåvarande landhövding Marianne Samulesson grundades uteslutande på att Max Hansson var mäktig, i och med att han äger ett större företag på Gotland, och därmed, enligt Marianne Samuelsson, ska särbehandlas. Marianne Samuelssons motivering till beslutet fick regeringen att avsätta henne som landshövding.
Sedan dess har ingenting hänt. Länsstyrelsen låter Max Hansson få ha det precis som förut. Nu är det Marianne Samuelssons gamle vapendragare Gotlands länsråd Anders Granat som förvarar de olagliga besluten i Rapport. I den oklippta intervjun ovan kan ni njuta av hur Anders Granat försöker slingra sig och hur slutligen reportern Andreas Hedberg (samma Andreas Hedberg som gjorde scoopet i Radio Gotland som fällde Marianne Samulesson) i intervjuns andra halva bevisar att han har bättre koll på lagen än länsrådet Granat.
Att korruptionen har Gotlands myndighetsutövare i ett fast grepp blir ytterligare bekräftat.
Då när det begav sig hävdade Anders Granat att det inte varit fel av honom och Marianne Samuelsson att låta sig bjudas på lunch trots länsstyrelsens policy mot mutors första punkt lyder så här:
”Lunch eller middag i samband med myndighetsutövning, som t ex inspektion, tillsyn eller liknande är inte tillåtet.”
Då hävdade Anders Granat att:
”Vi var ju inte ute i myndighetsutövning utan vi ville skaffa oss en uppfattning om frågorna, vi var inte där i förberedelse för kommande beslut.”
Men sedan var det trots allt Marianne Samuelsson som stod för beslutet, vilket Anders Granat många gånger upprepar i intervjun. Det var alltså frågan om myndighetsutövning när Anders Granat och Marianne Samuelsson lät sig bjudas på lunch av Max Hansson, vilket är mot vad regelverket för deras myndighetutövning föreskriver.
Att korruptionen har Gotlands myndighetsutövare i ett fast grepp blir ytterligare bekräftat.
Läs också:
Tack Andreas Hedberg för din journalistik. Det behövs fler ambitiösa journalister som dig.

Jag har skrivit en hel del om korruption, både på bloggen och på lokaltidningarnas debattforum. – För att förstå vad som är korruption så rekommenderar jag Inga-Britt Ahlenius artikel om den svenska korruptionen. – På lokaltidningarnas debattforum har jag blivit angripen och kallad rättshaverist av en handfull anonyma debattörer samt av Gotlands Tidningars nyhetschef Mats Pettersson och centerpartistiska ledarskribenten Eva Bofride. Men nu får jag stöd från en så framstående person att de som i hårda ordalag avfärdat mina påståenden tiger.
Självaste Niklas Sjöblom, vd för konferensanläggningen Wisby Strand, framhåller problemet med korruption på Gotland i en gästkrönika i tidningen Gotlands Näringsliv. Och Sjöblom minsann, blir inte kallad rättshaverist: Ty när auktoriteter talar tiger de de fega stackarna.
”Många etablerade nätverk och organisationer styrs enligt gamla strukturer. Jag vill hävda att avgörande beslut inte tas på korrekta grunder. Besluten tas alltför ofta utifrån befintliga relationer och släktskap, det kan vara A-, B- eller C-kusiner, och gammal upparbetad vänskap som styr. Eller också är man kanske rent utav gift med systern till sin närmsta chef, som är bror med min mors kusin som i sin tur är… Ja, ni förstår vad jag menar. Relationer styr mer än sakfrågan!”
Det är precis detta jag alltid påtalat… (Tyvärr har jag inte taggat så många blogginlägg sedan jag byggde om bloggen. Därför dyker det för närvarnade bara upp ett inlägg och man klickar på taggen korruption. Men testa att söka på ordet, då blir det ganska mycket läsning.)
Niklas Sjöblom undrar också, precis som jag och flera med mig, vem som har makten på Gotland:
”Men vem har då den egentliga makten på Gotland? Är det verkligen de folkvalda politikerna, eller kan det vara så att det är tjänstemännen som utifrån gällande lagstiftning och utan egentlig insyn sitter säkert på sina positioner år efter år…”
Häromdagen lyftes frågan om underlåtenheten med att diarieföra inkomna handlingar av pensionerade chefredaktören Gunnar Öberg i både en debattartikel och på Öbergs blogg. Det finns en kultur inom Gotlands kommun att inte diarieföra inkomna handlingar, jag råkade själv ut för det nyligen vid min första kontakt med en gotländsk myndighet.
Andra bloggar som skriver intressant
Tillfällig bebyggelse enligt Byggnadsnämnden och Länsrätten
Regeringsråden i Regeringsrätten avgjord för en vecka sedan, slutgiltigt, frågan om de ifrågasatta villavagnarna och stugorna på Snäcks camping. Regeringsrätten valde att inte pröva frågan. Det innebär att Kammarrättens dom från december förra året står fast.
Det är deltidsboende grannen till Snäcks camping, Olof Dahlbäck, som överklagat och yrkat i instans efter instans att det ska fastslås att Snäcks Camping AB inte har haft rätt att uppföra vare sig de 8 campingstugorna, de 12 uthyrningsstugorna, de 40 villavagnarna eller att genomföra markarbetena. Han yrkar också att Snäcks camping ska tvingas avlägsna byggnaderna och återställa marken.
Nu slutar det inte som någon fullständig seger för någon av parterna. Men man får väl ända säga att Snäcks camping vinner i praktiken medan Olof Dahlbäck har lagen på sin sida och vinner juridiskt.
Snäcks camping kan tills vidare ha kvar sina stugor och vagnar eftersom frågan om påföljder och ingripanden vid överträdelser inte kunnat börja utredas förrän den nu avgjord frågan om tillfälligt bygglov eller inte tillfälligt bygglov blivit klar. Det tillfälliga bygglovet har utgivits av Byggnadsnämnden i väntan på att kommunen ska fixa till en detaljplan och på den grunden ge ett permanent bygglov till campingen.
I beslutet från Kammarrätten framstår Byggnadsnämnden och Länsrätten, som sagt ja till tillfälligt bygglov, som riktigt inkompetenta när det gäller att tolka lagen. Eller är det kanske fråga om otillbörligt gynnande? Döm själv om det är inkompetens eller korruption som gjort att Kammarrätten sett sig föranledda att i protokollet skriva följande:
”Genom att bevilja tillfälliga bygglov kringgår byggnadsnämnden den demokratiska beslutsprocess som skall föregå antagandet av en detaljplan, vilket bl.a. innebär att allmänheten inte har fått någon rimlig möjlighet att påverka miljön i området.”
( Jag har tidigare skrivit om kommunstyrelsens märkliga resonemang om demokrati. )
Kammarrätten fortsätter:
”Byggnadsnämnden bestrider bifall till överklagandena, vidhåller sin tidigare bedömning att tillfälliga bygglov skall beviljas och anför bl.a. följande. Eftersom byggnaderna på ett relativt enkelt sätt kan tas bort och ersättas av uppställning av husbilar och husvagnar kan de prövas som
tillfälliga.”
/…/
”Beträffande frågan om åtgärders provisoriska karaktär framgår av RÅ 1994 ref 13 att som ett grundläggande krav gäller att den avsedda åtgärden verkligen är tillfällig. Det är naturligtvis inte tillräckligt, att ansökningen endast avser en begränsad period, som ryms inom den i 8 kap. 14 § andra stycket PBL föreskrivna maxtiden. Omständigheterna måste också vara sådana, att åtgärdens provisoriska karaktär med hänsyn till dess syfte och de tekniska och ekonomiska möjligheterna att återgå till ett planenligt användningssätt framstår som reell. Avseende tillfälliga
bygglov har Regeringsrätten i RÅ 1998 not 92 slagit fast att det inte är tillräckligt att en byggnad är lätt att demontera om det samtidigt inte framstår att behovet är tidsbegränsat.”
Man kan konstatera att rättsäkerhet inte råder på Byggnadsnämnen och Länsrätten eftersom de anvariga inte har den kompetens som krävs alternativt inte vill använda sig av sin kompetens.
Det tillfälliga bygglovet skulle gälla fram tills dess att området fått en detaljplan. Vid vilka situationer en detaljplan krävs innan bygglov kan ges framgår av Plan och bygglagen:
5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser
Detaljplan1 § Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ska ske genom detaljplan för
1. ny sammanhållen bebyggelse,
2. ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som ska förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked, och
3. bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang.
Ägarfamiljerna till Snäcks camping har genom Pigge Werkelin och Niklas Harlevi själva skrivit om planprocessen och bygglovshanteringen i ett pressutskick. Tyvärr har de svårt, vilket även visar sig i deras inlagor till de olika rättsliga instanserna, att skilja mellan vad som står skrivet i lagen och vad de tror står skrivet i lagen. Men man kan ändå hitta intressanta erfarenheter i deras skrivelse.
”Till ett antal mindre campingstugor blev vi tvungna att begära tillfälligt bygglov när vi insåg att planen inte skulle hinna bli klar till 2007. Via våra samtal med byggnadsnämnden visste vi att ansökan om tillfälligt bygglov skulle gå igenom, men ansökningsförfarandet tog ändå nästan sex månader.”
/…/
”Inför 2009 blev vi först lovade att planen skulle bli klar till årsskiftet. Sedan skulle den komma i februari, men då skulle den skickas till Boverket av någon anledning. Nästa besked var att den skulle bli klar i mars och till slut var det klart att det skulle komma i april.
Det slutade med att Boverket dömde ut miljökonsekvensbeskrivningen så att den eventuellt måste göras om från grunden.”
Jag kan faktiskt förstå att man som entreprenör blir frustrerad över att det kan ta så otroligt lång tid att få till ett bygglov eller en detaljplan. Men lagen måste ha sin gång om vi vill upprätthålla ett rättsamhälle. Dessutom kan man kräva att myndigheterna kan och gör sitt jobb ordentligt. Så inget onödigt tidsödande krångel uppkommer…
Förutom Kammarrätten och Länsstyrelsen så dömer alltså även Boverket ut Byggnadsnämndens kompetens och hantering av Snäcks camping. Både Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda återgav Boverkets kritik, som även omfattade det unika tillfälliga bygglovet:
”Miljödepartementet har vänt sig till Boverket för att få experternas synpunkter på om kommunens handläggning av planen har skett i överensstämmelse med lagen
Det har den inte gjort, förklarar Boverket i ett yttrande.
För det första stämmer den detaljplan som upprättats för campingområdet inte överens med den översiktsplan som gäller för norra Visby. Detaljplanen innebär en hårdexploatering av ett område som utpekats som riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Här växer den starkt hotade dikesskräppan och här finns Visbytraktens mest utnyttjade strövområde.
Den detaljplan som antagits av kommunen tar ett stort avsteg från intentionerna i översiktsplanen, tycker Boverket:
”När planen är fullt utbyggd kommer området att mer likna ett industriområde för turism”, förklarar man i yttrandet till miljödepartementet.
Om ett förslag till detaljplan avviker från vad som har angivits i en översiktsplan ska det framgå när planen ställs ut, men detta har inte skett.”
/…/
”Dessutom konstaterar Boverket med viss häpnad att kommunen har utfärdat tillfälliga bygglov för inte mindre än 105 villavagnar och stugor i området under planarbetets gång. Alla bygglov i områdets övre del upphävdes av kammarrätten i december, eftersom de inte ansågs vara tillfälliga.
Arkitekten Kristina Adolfsson som varit föredragande i ärendet på Boverket tror att den domen kommer att stå sig:
- I lagstiftningen är det kristallklart: Det måste finnas en plan innan man kan utfärda bygglov. Jag har aldrig tidigare sett något exempel på att man har utfärdat tillfälliga bygglov i den här omfattningen i väntan på att en detaljplan ska bli klar.”
Pigge Werkelin och Niklas Harlevi tar i sin skrivelse också upp bygglov nummer 2.
”När det tillfälliga bygglovet skulle gå ut för campingstugorna frågade vi Byggnadsnämnden hur vi skulle göra och fick rådet att söka ett nytt tillfälligt bygglov sommaren 2008.”
Det tillfälliga bygglovet har också överklagats. Och nu vet vi, sedan Regeringsrätten beslut för en vecka sedan, att tillfälligt bygglov för stugor och vagnar på Snäck inte är förenligt med lagen. Den överklagan av tillfälligt bygglov nummer 2 som inlämnats till Länsstyrelsen har legat på is i snart ett och ett halvt år för att Länsstyrelsen önskat vänta in rättsprocessen för tillfälligt bygglov nummer 1. Nu är det dax att tina upp denna djupfrysta överklagan och besluta att upphäva det av Byggnadsnämnden beslutade tillfälliga bygglovet. Så att frågan om påföljder och ingripanden vid överträdelser mot Plan och bygglagen kan börja utredas. Lagen måste ha sin gång.