Gotland - tisdag 3 augusti 2010
Hur bra är det med en kommun och en länsstyrelse som är korrupt? Hur lockande är det för människor att bo i, eller att flytta in i, en korrupt kommun? Hur påverkar korruption utvecklingen? Hur tänker de makthavarna på Gotland när de låter korruptionen fortgå?
(För att veta vad korruption är läs Inga-Britt Ahlenius lysande artikel Se upp med ”affärer” och ”gräddfiler”!)
De sista dagarna av juli fick Gotland mycket attraktivt medieutrymme när Rapport, i sin 19.30-sändning, tog upp det ärende som fick dåvarande landshövdingen Marianne Samuelsson att avgå.
Länsrådet Anders Granat och nya landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård framstod som inkompetenta, inför hela svenska folket, när journalisten Andreas Hedberg ifrågasatte varför inte länsstyrelsen har agerat och ändrat Marianne Samuelssons beslut. Ett beslut som godkände Max Hanssons exploatering av mark som omfattas både av strandskydd, naturreservat och riksintresse för rörligt friluftsliv.
Marianne Samuelssons beslut, som gick på tvärs med handläggande tjänsteman på länsstyrelsen, grundar sig enbart på felaktigheter, vilket Andreas Hedberg och Rapport tar upp i inslagen ovan.
Så här skrevs Marianne Samulessons beslut (jag har valt att framhålla intressanta partier med hjälp av feta bokstäver) :
Beslut 2009-07-15 Dnr 521-4598-08
Länsstyrelsens bedömning
Området som ansökan gäller är beläget inom strandskyddsområde och inom naturreservatet Gotlandskusten. Det är också beläget inom område av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och av riksintresse för friluftsliv.
De båda byggnaderna i ansökan gällande tillbyggnad på den ena och flytt av den andra, finns markerade på ekonomiska kartan från 1930-talet och har sannolikt använts inom den småskaliga fiskerinäringen.
Tillbyggnaden
När det gäller tillbyggnaden av fritidshuset behöves dispens från strandskyddsbestämmelserna då den kommer att hindra eller avhålla allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Länstyrelsen anser dock att fastigheten har rätt att freda en hemfridszon enligt den tomtplatsavgränsning som anges i detta beslut och bedömer därför att tillstånd kan ges för tillbyggnaden.Ärendet bedöms inte strida med syftet med natureservatet Gotlandskusten. Inte heller kan det anses skada riksintresset påtagligt.
Länsstyrelsen bedömer att tillstånd för byggnaden medges.
Inhägnad runt fritidshus
När det gäller inhägnaden runt fritidshuset anser Länsstyrelsen att den inte ska vara större än det som kan anses vara en normal hemfridszon. Därför ska den tas bort i de delar som går utanför den i detta beslut avgränsade tomtplatsen.Länsstyrelsen får, enligt 26 kap. 9 § MB, meddela de förelägganden som behövs i ett enskilt fall för att mijöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte inte tillgripas.
Flytt av byggnad
Att avlägsna den andra byggnaden från befintlig plats skulle påtagligt förända landskapet och områdets karaktär. Förändringen anses strida mot syftet med naturreservatet Gotlandskusten och ansökan bör därför avslås.Övriga åtgärder på fastigheten
När det gäller övriga åtgärder på fastigheten som upptäcktes under ärendets gång anser Länsstyrelsen följande:
* Området runt fastighetens huvudbyggnad som stängslats in med trodertun behövs för jordbrukets behov och är därför inte förbjudna enligt strandskyddsföreskrifterna och gräsmarken är att betrakta som betesmark.
* Lusthuset används som kontor för lantbrukets behov och är därför inte förbjudet enligt strandskyddsföreskrifterna. Det uppfördes innan naturreservatet Gotlandskusten inrättades.
* Murarna, tennisbanan och golfgreenen med tillhörande gräsmatta ligger troligen inom en normal hemfridszon och betraktas hädanefter inte längre som anläggningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda område där den annars skulle ha fått färdas fritt.
Marianne Samuelssons beslut kommenterar Naturvårdsverket i ett pressmeddelande:
PRESSMEDDELANDE 2009-08-05
Naturvårdsverket överklagar strandskyddsdispensNaturvårdsverket överklagar Gotlands beslut om strandskyddsdispens på Östergarn Djupvike 1:19. Naturvårdsverket anser att ombyggnaden och tomtplatsavgränsningen innebär att mark som idag är tillgänglig för allmänheten privatiseras. Särskilda skäl saknas och stranden har stor betydelse för friluftslivet.
– Vi har överklagat länsstyrelsens beslut på grund av att det inte finns särskilda skäl för att tillåta något som innebär en privatisering av strandområdet. Strandskyddsdispenser ska ges restriktivt, och Gotlands stränder är av stor betydelse för friluftslivet, säger Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket.
På den berörda fastigheten har också ett antal tidigare utförda åtgärder uppmärksammats. Bland annat uppförda hägnader, ett lusthus, en tennisbana, en golfgreen och en större gräsmatta. Naturvårdsverket bedömer att alla dessa åtgärder skulle omfattas av krav på strandskyddsdispens om de skulle utföras idag. De kan alltså inte betraktas som undantagna från dispenskraven på grund av att de är kopplade till jordbruksdrift eller på grund av att de ingår i hemfridszonen i anslutning till bostadshuset. Strandskyddet på platsen utökades 1993, och eftersom åtgärderna vid huvudbygganden enligt de underlag som Naturvårdsverket tagit del av utfördes före det året, är det möjligt att de då inte ingick i det strandskyddade området, och att strandskyddsreglerna i så fall inte omfattade dem. Naturvårdsverket har inte undersökt den exakta omfattningen av strandskyddsområdet på platsen före 1993.
– Vi kommer att förtydliga vägledningar i strandskyddsärenden till både Gotland och övriga län inom kort, avslutar Maria Ågren.
Att nu länsstyrelsens två högsta höns vidhåller att Marianne Samuelssons beslut var rätt, och att felaktiga beslut inte kan ändras, kan enbart grunda sig på TVÅ saker: INKOMPETENS eller KORRUPTION. Ingen bra grund att bygga ett samhälle på…
Läs också:
- Den lokala politiska kulturen blev Marianne Samuelssons fall där jag berättar hur makthavarna på Gotland tänker och hur de pressade Marianne Samuelsson till att frångå lagen.
Se också:
- Gotlands länsråd i oklippt intervju om lagstridig myndighetsutövning där Rapports journalist Andreas Hedberg under drygt 19 minuter pressar en svarslös och uppenbart okunnig Anders Granat.
I förrgår sändes ett inslag i Rapport som berättar att Max Hansson, på Östergarnlandet, får ha kvar sina byggnationer – tennisbana, lusthus, staket m.m – som är uppförda i ett område som är klassat som strandskyddsområde, naturreservat och kulturellt riksintresse.
Det beslut som fattades förra året av dåvarande landhövding Marianne Samulesson grundades uteslutande på att Max Hansson var mäktig, i och med att han äger ett större företag på Gotland, och därmed, enligt Marianne Samuelsson, ska särbehandlas. Marianne Samuelssons motivering till beslutet fick regeringen att avsätta henne som landshövding.
Sedan dess har ingenting hänt. Länsstyrelsen låter Max Hansson få ha det precis som förut. Nu är det Marianne Samuelssons gamle vapendragare Gotlands länsråd Anders Granat som förvarar de olagliga besluten i Rapport. I den oklippta intervjun ovan kan ni njuta av hur Anders Granat försöker slingra sig och hur slutligen reportern Andreas Hedberg (samma Andreas Hedberg som gjorde scoopet i Radio Gotland som fällde Marianne Samulesson) i intervjuns andra halva bevisar att han har bättre koll på lagen än länsrådet Granat.
Att korruptionen har Gotlands myndighetsutövare i ett fast grepp blir ytterligare bekräftat.
Då när det begav sig hävdade Anders Granat att det inte varit fel av honom och Marianne Samuelsson att låta sig bjudas på lunch trots länsstyrelsens policy mot mutors första punkt lyder så här:
”Lunch eller middag i samband med myndighetsutövning, som t ex inspektion, tillsyn eller liknande är inte tillåtet.”
Då hävdade Anders Granat att:
”Vi var ju inte ute i myndighetsutövning utan vi ville skaffa oss en uppfattning om frågorna, vi var inte där i förberedelse för kommande beslut.”
Men sedan var det trots allt Marianne Samuelsson som stod för beslutet, vilket Anders Granat många gånger upprepar i intervjun. Det var alltså frågan om myndighetsutövning när Anders Granat och Marianne Samuelsson lät sig bjudas på lunch av Max Hansson, vilket är mot vad regelverket för deras myndighetutövning föreskriver.
Att korruptionen har Gotlands myndighetsutövare i ett fast grepp blir ytterligare bekräftat.
Läs också:
- Den lokala politiska kulturen blev Marianne Samuelssons fall där jag berättar hur makthavarna på Gotland tänker och hur de pressade Marianne Samuelsson till att frångå lagen.
- Tillväxt Gotlands avslöjande nyhetsbrev – Samuelsson gjorde inte fel där jag lägger fram bevis – samma som Andreas Hedberg använder i intervjun ovan – som fastslår att Marianne Samuelsson gjorde fel, trots att Tiina Mykkänen på kommunens näringslivsorganisation i ett nyhetbrev påstår motsatsen. Där finns också länkar till det material Radio Gotland publicerade samt den hemliga inspelning som blev Marianne Samuelssons fall.
Tack Andreas Hedberg för din journalistik. Det behövs fler ambitiösa journalister som dig.
Jag har skrivit en hel del om korruption, både på bloggen och på lokaltidningarnas debattforum. – För att förstå vad som är korruption så rekommenderar jag Inga-Britt Ahlenius artikel om den svenska korruptionen. – På lokaltidningarnas debattforum har jag blivit angripen och kallad rättshaverist av en handfull anonyma debattörer samt av Gotlands Tidningars nyhetschef Mats Pettersson och centerpartistiska ledarskribenten Eva Bofride. Men nu får jag stöd från en så framstående person att de som i hårda ordalag avfärdat mina påståenden tiger.
Självaste Niklas Sjöblom, vd för konferensanläggningen Wisby Strand, framhåller problemet med korruption på Gotland i en gästkrönika i tidningen Gotlands Näringsliv. Och Sjöblom minsann, blir inte kallad rättshaverist: Ty när auktoriteter talar tiger de de fega stackarna.
”Många etablerade nätverk och organisationer styrs enligt gamla strukturer. Jag vill hävda att avgörande beslut inte tas på korrekta grunder. Besluten tas alltför ofta utifrån befintliga relationer och släktskap, det kan vara A-, B- eller C-kusiner, och gammal upparbetad vänskap som styr. Eller också är man kanske rent utav gift med systern till sin närmsta chef, som är bror med min mors kusin som i sin tur är… Ja, ni förstår vad jag menar. Relationer styr mer än sakfrågan!”
Det är precis detta jag alltid påtalat… (Tyvärr har jag inte taggat så många blogginlägg sedan jag byggde om bloggen. Därför dyker det för närvarnade bara upp ett inlägg och man klickar på taggen korruption. Men testa att söka på ordet, då blir det ganska mycket läsning.)
Niklas Sjöblom undrar också, precis som jag och flera med mig, vem som har makten på Gotland:
”Men vem har då den egentliga makten på Gotland? Är det verkligen de folkvalda politikerna, eller kan det vara så att det är tjänstemännen som utifrån gällande lagstiftning och utan egentlig insyn sitter säkert på sina positioner år efter år…”
Häromdagen lyftes frågan om underlåtenheten med att diarieföra inkomna handlingar av pensionerade chefredaktören Gunnar Öberg i både en debattartikel och på Öbergs blogg. Det finns en kultur inom Gotlands kommun att inte diarieföra inkomna handlingar, jag råkade själv ut för det nyligen vid min första kontakt med en gotländsk myndighet.
Andra bloggar som skriver intressant
Idag när jag var inne på Boverkets hemsida hittade jag deras Utvärdering av systemet med energideklarationer. Den utvärderingen är gjord på regeringens uppdrag och ska följaktligen vara en vägledning för hur lagen om energideklaration ska kunna förbättras. Eftersom utvärderingen var så färsk som december 2009 så tänkte jag att även jag skulle kunna hinna med och skriva några synpunkter som jag har, och skicka in till regeringen.
Uppenbart har inte lagstiftarna tänkt på att det finns fastighetsägare som hyr ut med kallhyra – där hyresgästen själv betalar uppvärmning och varmvatten. Dessa fastighetsägare har inga som helst incitament att genomföra de energibesparingar som föreslås av den anlitade certifierade energiexperten i energideklarationen. Jag ansera att det måste införas någon morot och/eller piska även för fastighetsägare som hyr ut med kallhyra. Jag anser att Boverket, inte kommunerna, ska vara tillsynsmyndighet för energideklaration och den obligatoriska ventilationsbesiktningen. Sedan vill jag uppmärksamma lagstiftarna på konsumentperspektivet. Funderar man på att flytta in i en lägenhet med kallhyra måste man kunna få veta beräknade energikostnader innan man flyttar in.
Följande mejl skickade jag idag till Näringsdepartementet och Miljödepartementet. Jag hoppas det gör någon nytta.
UTVÄRDERING AV SYSTEMET MED ENERGIDEKLARATIONER
Som hyresgäst i en fastighet där hyresgästerna själva betalar sin uppvärmning och sitt varmvatten (kallhyra) vill jag tillägga några få synpunkter på Boverkets nyligen gjorda ‘Utvärdering av systemet med energideklarationer‘.
Först och främst så har hyresvärden inget incitament att energibespara. Därför kommer det aldrig att finnas ekonomiska argument för att genomföra de i energideklarationen föreslagna energibesparingsårgärderna.
Vad gäller min egen hyresvärd, kommunalt ägda fastighetsbolaget Gotlandshem, så har de i stället för energibesparing valt att byta ut energisnåla men uttjänta FTX+värmepump-system mot enbart FTX-system.
(FTX+värmepump-system är mekanisk till och frånluft med en värmeväxlare som värmer inluften med utluften. När värmeväxlaren inte räcker för att värma till önskad temperatur har en värmepump stått för tillskottsvärmen.
Med FTX-system så kommer tillskottsvärmen från direktverkande el i form av el-element i FTX-aggregatet eller vanliga elradiatorer.)Vad gäller kommunerna som tillsynsmyndigheter av att fastighetsägare energideklararerar finns det, åtminstone med tanke på hur det sköts i Gotlands kommun, anledning att ompröva detta. I mitt bostadkvarter har det vare sig utförts energideklaration eller den obligatoriska ventilationsbesiktningen, vilken ska utföras vart tredje år, och är förutsättningen för en energideklaration. En aktiv kontrollmyndighet hade självfallet haft ögonen på detta och agerat. Speciellt efter en påstötning om att energideklarationen inte anslagits eller tillgängliggjort för hyresgästerna. (Anmälan gjordes av mig till av kommunen deligerad myndighet Stadsarkitektkontoret 091130. Mejlet med anmälan blev inte ens diariefört.)
Jag rekommenderar därför att statliga Boverket blir tillsynsmyndighet för energideklarationer och den obligatoriska ventilationsbesiktningen. Desto längre från det lokala kotteriets hänsynstagande som myndighetsutövningen befinner sig desto bättre.
Avsaknaden av energideklaration påverkar också potentiella hyresgästers möjligheter att beräkna boendekostnader i hus som uthyrs med kallhyra.
Ur konsumentsynpunkt vore en enligt lagen utförd energideklaration och en därpå grundad energikostnadskalkyl viktig information. Till och med ett lagkrav, som jag tolkar prisinformationslagen.
Min hyresvärd Gotlandshem presenterar inga som helst energikostnader för de lediga lägenheter med kallhyra som de presenterar på hemsidan. http://www.gotlandshem.se Numera berättar de åtminstone att det är kallhyra – vilket inte gjordes när jag blev intresserad av att flytta till Gotland eftersom jag fick intrycket att där var låga hyror…mvh
Magnus Berg
Vad gäller den anmälan jag skriver om, och som jag skickade in till Stadsarkitektkontoret 091130, kan jag berätta att den nu blivit diarieförd. Efter ett telefonsamtal idag med en av kontorets tjänstemän fick den idag, som först, diarienummer 105025. Min anmälan lyder som följer:
Som lokal tillsynsmyndighet för att regelverket om energideklaration uppfylls vill jag härmed till Stadsarkitetkontoret anmäla min hyresvärd GotlandsHem för att inte ha fullgjort det lagen föreskriver angående energideklaration.
Statliga myndigheten Boverket skriver följande angående energideklaration:
Kommunen som byggnadsägare
”Kommunen ska som tillsynsmyndighet föregå med gott exempel och se till att uppfylla de regler som finns i lagen om energideklaration för byggnader.”Skylten visar att energideklarationen är klar
”När du som byggnadsägare har fått energideklarationen från energiexperten är du skyldig att informera om denna till hyresgäster och andra som använder huset.”
/…/
”Om du inte sätter upp informationen riskerar du vite.”Vi boende i Burgsvik, Bäckströms väg 1-49, har inte sett skymten av någon energideklaration trots att den enligt lag ska antingen sättas upp, på lämplig plats i bostadområdet, eller delas ut till berörda hyresgäster.
Nu förväntar jag mig att Stadsarkitektkontoret agerar i denna fråga och tillser att GotlandsHem fullgör sin skyldighet.
Burgsvik 091130
Magnus Berg
091207 fick jag svarsmejl från Stadsarkitektkontoret med följande lydelse.
”Jag har varit i kontakt med Göte Larsson på Gotlandshem ang detta, Göte säger att energideklarationen är gjord men att informationen om detta ännu inte satts upp. Denna information kommer i form av en skylt att sättas upp i den gemensamma tvättstugan.”
Orsaken till att jag idag 100204 ringde Stadsarkitektkontoret var att det ännu inte anslagits någon energideklaration, vare sig i tvättstugan eller någon annanstans. Jag är också helt övertygad om att ingen energideklaration gjorts. I så fall: Varför skulle det då vara så svårt att sätta upp ett anslag? Gotlandshem påstod sig ju ha varit bland de första i landet med att energideklarera sina fastigheter. De påstod sig klara redan i början av 2009.
Sedan är det så att man ska intyga att man utfört obligatorisk ventilationsbesiktning när man skickar in sin energideklaration. I våra hus med mekanisk till- och frånluftsventilation ska det ske vart tredje år. Ingen i kvarteret, som jag talat med, har märkt av någon ventilationskontroll. Inte heller jag som bott här i fyra år. En ventilationsbesiktning sker inte på några minuter. Det ska mätas ljud, luftflöde med mera. Skulle någon komma in i ens lägenhet för att utföra en sådan rad kontroller som ingår i obligatorisk ventilationsbesiktning så märker man det…
”Journalister har inga egna syften (även om det finns mängder av konspirationsteorier även om detta). Det som publiceras av olika medier med en ansvarig utgivare kan ställas till svars. I fria medier kommer flera sidor av samma verklighet till tals.”
Så skriver Gotlands Tidningars centerpartistiske ledarskribent Eva Bofride idag. Eftersom journalistik är ett ämne som intresserar mig – Dels har jag jobbat som journalist, d.v.s. fotograf, och vet att verkligheten bestäms av uppdragsgivarens/arbetsgivarens intentioner. Dels anser jag att media bestämmer, genom indoktrinering, hur människor ska tycka och tänka i politiska och andra frågor, vilket gör journalistik/media till den största maktfaktor vi har i vårt samhälle. – så blev jag självklart förbannad. Inte fan kan man vara så okunnig och/eller så oreflekterande att man som f.d. journalist inte vet hur det fungerar i branschen. Läser Eva Bofride inga böcker???
Jag ska här presentera några mycket namnkunnigare och erfarnare journalisters synpunkter på journalistik.
Göran Rosenberg skriver i sin bok ‘Tankar om journalistik’:
”Valet av journalistisk berättelse är alltid ett subjektivt val, i de här sammanhangen oftast styrt av inomredaktionella förväntningar och koder, av ett slags journalistisk ideologi om man så vill. Som alla ideologer får den oss att betrakta världen, inte som den är, utan som den borde vara. Den belyser det vi bör se, och lägger i skugga det vi bör bortse från.”
Rosenberg berör också Gotlands lokalpress. 
”Det okritiska refererandet, det mekaniska återgivandet, det ogrundade påståendet, är inte bara ytlig journalistik. Det är inte journalistik alls.”
Tryckfrihetsexperten Erik Göthe har sagt:
”Idag måste varje intresse och politik – och varje krig – drivas kraftfullt också via massmedia. Det ideologiska trycket på journalisterna blir oerhört starkt. Ytterst få lyckas stå emot.”
Men det gör GT:s stadiga klippa Eva Bofride… 
Anders R Olsson skriver i sin bok ‘Lögn, förbannad lögn och journalistik’:
”Vi journalister är anställda och/eller ekonomiskt beroende. Det finns ägare och politruker inom massmedia – och de ger oss order. Överheten kontrollerar utbudet av yttranden i första hand via budget och chefsutnämningar, inte genom censur och grundlagsmygel.”
Läs också vad den mångåriga Ekots reportern, dåvarande Studio Ett krönikören, Björn Elmbrant skrev i en debattartikel i Expressen, med titeln ‘Är granskningsnämnden en politisk domstol?‘. Hans bakgrund och slutsats var följade:
”I krönikan [Egyptierna på Bromma] sa jag att händelsen på Bromma var en del av ett större system, att USA efter attacken den elfte september fängslat både svagt och starkt terroristmisstänkta personer världen runt, som utan rättegång hämtas via specialplan och förts till fängelser i länder där de kan torteras, eftersom detta inte kan ske i USA. Om denna krönika anförde granskningsnämnden att det kan ”diskuteras om krönikören inte gick lite väl långt när han sade att USA fraktar misstänkta terrorister till länder där tortyr kan utföras eftersom tortyr inte får förekomma i USA och ett antal andra länder”.
/…/
”Granskningsnämndens omdöme att jag i min krönika ”gick väl långt” rymmer därför principiella konsekvenser. Medarbetarna på Sveriges Radio får därmed en signal att saklighet är att springa i exakt samma drev som alla andra journalister gör. Man ska akta sig för att gå utanför vad de stora svenska tidningarna skriver, undvika att självständigt söka egna källor.”
Nyligen var det Ekots f.d. Östeuropakorrespondent Maria Persson Löfgren som berättade hur Ekot väljer att hålla sig med dubbla måttstockar.
Hon börjar i en krönika i Kommunalarbetaren. Hon berättar att ett inslag med kritik mot Carl Bildt aldrig sändes i Ekot. I inslaget anklagar Srebrenicas mödrar Europa och den svenske utrikesministern Carl Bildt för massakern i Srebrenica, som skedde i juli 1995. Maria Persson Löfgren skriver:
”Det är mycket hårda ord. Långt från svenskt ”lagom” och det går inte: Det kan tas politiskt, som att jag är en allianshatande reporter, är ute efter utrikesministern och att svärta ned Sverige under EU-ordförandeskapet.
Hatet mot Bildt kommer inte med i svensk radio.”
Men gäller det t.ex Ryssland och andra länder och dess ledare, som av självgoda mainstreammedier anses mindre demokratiska, är det fritt fram för varjehanda obelagda påståenden. Maria Persson Löfgren fortsätter:
”Jag tänker på hur många gånger jag gjorde inslag med samma hätska utfall mot en annan politisk toppman, presidenten i Ryssland Vladimir Putin.
Aldrig en invändning om huruvida argumenten eller ilskan mot Putin var saklig eller ej. Det var självklart att släppa fram kritiska röster mot den enväldige presidenten i Ryssland utan att egentligen kontrollera om han verkligen hade makten att göra något åt det ena eller det andra.”
Jag har verkligen hatat, hatat, hatat Maria Persson Löfgren, ända sedan hon började rapportera från Ryssland, just för att många av hennes inslag var grundade på rykten och spekulationer. Nu inser jag att det inte var hon det var fel på utan den Eko-ledning som befinner sig i Sverige, som vill styra lyssnarnas världsbild så att den instämmer med den politiska agenda och de politiska mål Eko-ledning önskar förverkliga.
Maria Persson Löfgren fick också utveckla sin kritik ytterligare i radioprogrammet Medierna. Där är hon ännu tydligare i sin kritik.
Jag påstår, på goda grunder, att Eva Bofride ljuger när hon påstår att:
”Journalister har inga egna syften (även om det finns mängder av konspirationsteorier även om detta). Det som publiceras av olika medier med en ansvarig utgivare kan ställas till svars. I fria medier kommer flera sidor av samma verklighet till tals.”