Igår skrev jag för första gången på tre månader en bloggartikel till min andra blogg. Eftersom jag inte har någotsom pockar på att komma ut här idag så återanvänder jag gårdagens skrivinsats här.
En av mina idoler (det kanske var att ta i, men låt gå för det), och någon som jag skulle kunna bli ganska lik om jag lät håret växa 
, är Göran Greider. Han är verkligen en mästare på att återanvända det han skriver. Det kan vara en artikel i en tidning, som hamnar i en bok, som sedan hamnar i en annan tidning.
Spela in dina telefonsamtal – de kan bli viktiga bevis
Personuppgiftslagen PuL har blivit rimlig
När personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 blev det förbjudet att spela in telefonsamtal på digitala medier. Detta ändrades i och med Personuppgiftslagen (Pul) 2.0 som kom januari 2007, och som innebar massor av lättnader. Nu blev den initialt fullkomligt rigida lagen rimlig. Därför tänkte jag tipsa om tekniker för att spela in telefonsamtal.
Ja, man får spela in sina egna telefonsamtal. Samtal där man själv är den ena parten är det lagligt att spela in. Det gäller även om den man talar med inte vet om att han/hon blir inspelad. Däremot är det förbjudet att spela in andras telefonsamtal.
För att spela in från en vanlig telefon är det nog svårt att hitta något bättre än denna inspelningsmodul för 149 kronor från Clas Ohlson. Den kopplas in direkt på telefon-tråden och ger ett suveränt brusfritt ljud. I andra änden kopplar man in valfri inspelningsmedia – kassettbandspelare, digitalt fickminne o.dyl – som har uttag för en vanlig 3,5 millimeters stereo/mono-propp.
Ska man spela in samtal via Skype på datorn så finns det för Linux ett gratis inspelningsprogram som heter Skype Call Recorder och för Windows finns bland andra gratisprogrammet CallGraph. Något gratis inspelningsprogramm för Mac hittade jag inte vid min ytliga sökning på Google. Ni som vill leta efter andra alternativ kan själva söka på “record skype” och lägga till linux, windows eller mac.
Varför ska man då spela in telefonsamtal?
Nä, det är inte samtalen med min mor som jag spelar in. Men det finns ondskefulla lögnaktiga ansvarslösa människor ute i den grymma hårda verkligheten. Det finns politiker, myndighetspersoner och bostadsbolag som man kan behöva ställa till svars. Det kan röra sig om rent privata angelägenheter eller kanske en interjuv. Många som ställs till svars eller interjuvas har en benägenhet att i telefon lova mer än de senare kan hålla och stå för.
Det finns massor med situationer där det senare kan visa sig nödvändigt att ha telefonsamtal inspelade. Skulle en tvist uppstå så är det nödvändigt med bevis på vad som faktiskt har sagts. Extra viktigt om man tillhör en lägre sammhällsklass som tvistar mot någon högre upp på samhällspyramiden. För rättsvårdande instanser ökar trovärdigheten ju högre upp man befinner sig på samhällsstegen, och på motsvarande sätt är man mindre trovärdig desto längre ner i hierarkin man befinner sig. Spela därför in och spara dina telefonsamtal – de kan någon gång i framtiden komma mycket väl till pass.
En liten lärdom från mitt yrkesliv.
Som fotograf jobbade jag i över tio års tid ihop med en viss journalist. Vi gjorde under dessa år massor av jobb tillsammans. Han hade alltid en bandspelare med sig under interjuverna. Den hade han på samtidigt som han skrev ner det som sades.
Men när vi interjuvade statsråd – jag har bl.a varit med och interjuvat alla arbetsmarknadsministrar från Börje Hörnlund till Mona Sahlin – hade han alltid med sig två bandspelare. Dessa två hade han på samtidigt som han skrev ner det som sades. Han ville helt enkelt försäkra sig om att allt han kom att skriva i sina artiklar skulle finnas säkert förvarat på något av banden, ifall det som han skrev senare skulle bli dementerat av ifrågavarande statsråd.
Så medan han behövde vända bandet på den ena bandspelaren spelade den andra bandsplaren in det som sades under tiden. Inte en stavelse gick till spillo.
Det skulle också kunna uppstå något tekniskt problem på en av bandspelaran eller banden. Med två bandspelare var han ganska rejält garderad mot alla eventualiteter.
Att han i vanliga fall – vid intervjuver med “vanliga” människor men även med chefspersoner och direktörer – nöjde sig med en bandspelare visar hur stort förtroende han hade för statsråden.
Igår läste jag en insändare som var mycket kritisk mot att bygga en vindkraftpark på Mästermyr. Insändarskribenten var Bror Lindahl som är lokal topp-politiker för folkpartiet. I insändaren undertecknade han dock med ”Bror Lindahl Ordförande i ”Värna det gotländska kulturlandskapet”".
Ja ha, tänkte jag, en sammanslutning för mig. Jag är ju en satansitk enträgen kämpe för det gotländska kulturlandskapet. Och jag värnar inte bara kulturlandskapet. Jag värnar även natur som är värdefull i sig, samt natur som är värdefull som rekreationsområde.
För att ta reda på mer om ”Värna det gotländska kulturlandskapet” besökte jag dess hemsida. – Som egentligen är en Word Press-blogg. – Där fanns inte mer att läsa än att ”Värna det gotländska kulturlandskapet” var emot vindkraftverk. Då blev jag lite misstänksam och författade följande skrivelse som en kommentar på sammanslutningens blogg:
”Jag är själv en energisk värnare om det gotländska kulturlandskapet, bl.a. genom min blogg, och skulle gärna bli medlem i en förening för kulturlandskapets bevarande. Men jag undrar om Värna det Gotländska Kulturlandskapet bara är emot vindkraftverk – som kan ha ett allmänintresse – eller om ni även är emot annan exploatering av landskapet såsom hotell, fritidshus och annan fritidsbebyggelse på mark som är värdefull ur natur-, kultur- och rekreationssynpunkt.”
Idag damp då svaret ner från Bror Lindahl. Det bekräftade mina misstankar och löd så här:
”Föreningen Värna det Gotländska Kulturlandskapet kom till i första hand för att undvika att det unika gotländska kulturlandskapet blir ett Industrilandskap genom utbyggnad med vindkraft. Se på hur Näsuddenser ut idag och så vill vi inte att fler områden ska se ut. Däremot har vi inte sett någon anledning ännu att gå emot den typen av anläggningar som du tar upp. Men skulle det bli stora ingrepp i kulturlandskapet av att bygga den typen av anläggningar så kommer vi givetvis att agera.
Om du är intresserad så är du välkommen som medlem.”
Värna det Gotländska Kulturlandskapet är alltså inte en sammanslutning för att värna kulturlandskapet utan arbetar för att förhindra vindkraftsutbyggnad. Sammanslutningen har vefkligen valt ett förvillande och manipulativt namn.
Dessutom stod att läsa på hemsidan att:
”Vi är remissinstans för myndigheter i aktuella frågor som rör gotländsk natur och miljö.”
Detta förtroende att verka som remissinstans åt korrupta kommunens myndigheter måste helt och hållet bero på att en i kommunen högt uppsatt politiker ingår i styrelsen. Jag har nämligen sett, när jag läst igenom olika bygglovsärenden, att GEAB (Gotlands Energi AB) regelmässigt tillfrågas vid Stadsbyggnadskontorets bygglovhandläggningar. Det tycker jag är märkligt. Varför ska ett privat el-försäljningsföretag vara remissinstans åt en kommunal myndighet i bygglovsärenden? I så fall anser jag att även Svenska NaturskyddsFöreningens lokalavdelning på Gotland ska bli regelmässig remissinstans. Hellre det än ett privat el-försäljningsföretag och en sammanslutning som bara motarbetar vindkraft.
Vindkraftverk kan ha ett allmänninstresse till skillnad mot privata hotell, semesteranläggningar och fritidshus.
Fy fan, vilken bra bild! Direkt när jag kastade en blick på huset så insåg jag att det här kommer att bli skitsnyggt. Och då hade jag inte lagt märke till de två svaga färgnyanserna, kallt och varmt, på husväggen. Dessa såg jag först i datorn, och valde då att förstärka dessa lagom mycket.
Det jag såg från början var en svart-vit bild i färg, precis som bilden av dessa knölsvanar, som jag också tycker är en fantastiskt fin bild.
Det är faktiskt så att jag får mest inspiration av att se mina egna bilder. Det är inte många andra som är lika duktiga som jag, när jag är i form.
Detta skriver jag utan ironi. Men jag skäms lite för att jag så oblygt erkänner det.