I det senast offentliggjorda kommunstyrelseprotokollet – från KS 2008-09-18 – kan man läsa att kommunen ska informera förtroendevalda och medarbetare om mutor, bestickning och jäv.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen 2008-09-18
KS § 211
Information: Mutor, bestickning och jävAU § 197
KS2008/0389-02
- Ledningskontoret 2008-08-15Ledningskontoret har informerat om de interna riktlinjer för mutor, bestickning och jäv som kommer att tillställas förtroendevalda och medarbetare i Gotlands kommun.
Kommunstyrelsens beslut
Riktlinjerna distribueras till kommunens förtroendevalda och till nämnder för information till alla anställda.
Men information än så fick jag inte fram från kommunens hemsida. Kommunstyrelsens kallelser finns av någon anledning inte att tillgå för medborgarna. Och för att läsa själva dokumentet om mutor, bestickning och jäv tycks man vara tvungen att ha tillgång till användar-id och lösenord.
I vilket fall som helst är det glädjande att ämnet korruption tas upp till behandling i kommunen. Om det sedan innebär några förändringar i praktiken återstår att se.
Andra bloggar om: Myndigheter, Korruption, Demokrati, Politik, Gotland
Idag hade kommunalrådet Lena Celion (m) en insändare i GA där hon bekräftar att den gotländska borgerliga alliansens avsikt med att locka äldre – 55-69 åringar – att bosätta sig på Gotland är att:
”Enligt ekonomen Björn Sundström på SKL är det en bra affär; för genom det nationella utjämningssystemet får kommunen mer i bidrag än det kostar.”
Sedan ger det förstås andra fördelar, vilket Celion också skriver:
”Det blir också ett ökat skatteunderlag, fler som rör sig i samhället och handlar i affärerna och många andra positiva bieffekter, bl a på arbetsmarknaden.”
Men om vi uppehåller oss vid det första argumentet så finner åtminstone jag det ytterligt kontroversiellt. Och jag antar att det måste vara rent stötande att läsa för de kommuner som är nettobidragsgivare till nationella [skatte-] utjämningssystemet.
Moderatstyrda Täby kommun skrev 2003 en motion till Svenska Kommunförbundets kongress (nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) med bland annat följande innehåll:
”I inkomstutjämningssystemet – i dess nuvarande utformning saknas tillräckliga incitament för kommunerna att skapa tillväxt och därigenom öka skatteunderlaget.
De ekonomiska förutsättningarna i storstadsregionen har försämrats på grund av den alltför långtgående inkomstutjämningen samtidigt som anspråken och kraven på kommunerna ökar.
Täby kommun yrkar att Svenska Kommunförbundet tar initiativ till överläggningar med företrädare för regeringen med syfte att åstadkomma förändringar i det nationella utjämningssystemet enligt i motionen framförda förslag.”
Nu har den moderatledda regeringen lyssnat och regeringen har beslutat att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning. Kommittén ska bland annat utreda hur incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas.
Därmed måste man väl förutsätta att Lena Celion och hennes kollegor i den borgerliga alliansen på Gotland tycks vara snett ute om de förväntar sig en fortsättning där det nationella utjämningssystemet belönar import av äldre och andra nuvarande bidragsberättigade grupper. Därför kan det bli en mycket dyr idé som den gotländska alliansen kommit på.
De närmsta åren är det ju budgeterat att sjukvården ska spara. Men om man väljer att importerar äldre, som kommer att bli gamlingar, kommer det i stället att krävas stora ökade satsningar på sjukvården i framtiden. Och hur det ska finansieras står just nu skrivet i stjärnorna. 30 april 2011 ska kommittén lägga fram sina förslag på förändringar i utjämningssystemet.
Lena Celion skriver inte en stavelse om hur eventuellt nyinflyttade ska försörja sig fram till pensionen. Men jag antar att även dessa ska varva sommarjobb med bidrag.
Andra bloggar om: Glesbygd, Politik, Gotland
Intressant
Gotlands kommun ändrade 2006-10-16 revisonsreglementet – de regler som styr kommunrevisorernas arbete. Detta skedde som en följd av att riksdagen den 2006-05-03 fattat beslut om ändringar i kommunallagen vad gäller revision, ansvarsprövning och ägarstyrning av kommunala aktiebolag.
Valbarhetsreglerna har skärpts så den som är vald till revisor inte samtidigt kan väljas till ordförande eller vice ordförande i fullmäktige, ledamot eller ersättare i nämnd/styrelse, fullmäktigeberedning eller kommunalt företag.
I Gotlands kommuns nya revisionsreglemente står i första paragrafen bland annat följande om revisorernas roll:
”Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner och landsting ansvarar för.”
/…/
”Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten.
Att vara revisor och lekmannarevisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten.”
För att tillgodose revisionsreglementet har Gotlands kommun utsett Jan Lundgren till ordförande för kommunrevisorerna. Han var förra mandatperioden kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.
Att välja förra mandatperiodens högsta politiska potentiat till ordförande för kommunrevisorerna är minst lika olämpligt som att välja en ordförande eller vice ordförande i fullmäktige, ledamot eller ersättare i nämnd/styrelse, fullmäktigeberedning eller kommunalt företag, vilket lagen förbjuder. Jan Lundgren sitter ju nu och ska granska ärenden som han själv varit med och initierat, vilket inte minst ärendet Norderstrand ger belägg för.
Genom media har också framkommit att Jan Lundgren inte har en susning om vad lagar och regler säger om hur kommunal verksamhet ska bedrivas. Därmed kan han ju inte heller veta vad han ska gör i sin roll som revisor.
De professionella revisorer som granskade ärendet Norderstrand anser att tomträtten till området skulle ha varit ute till offentlig försäljning, och att avgälden i vilket fall skulle ha varit högre. På det svarar Jan Lundgren:
- Det är klart att Norderstrand kunde ha gått ut på anbud. Men vi diskuterade det aldrig på allvar.
Men det allvarligaste felet var, enligt juristerna, den bristfälliga dokumentationen. På det svarar Jan Lundgren:
- Vi [politiker] har aldrig haft behov av mer dokumentation för att fatta beslut.
Men för att kunna göra revision och eventuellt utkräva ansvar behövs självfallet en gedigen dokumentation av alla kommunens beslut. Små som stora.
Jan Lundgren fattar alltså inte ett jota av sin roll som revisor. Han har inte ens lyckats ta till sig de professionella revisorernas kritik utan avfärdar uppenbart de lagar och regler som reglerar kommunal verksamhet. – Krav på anbudsupphandling och dokumentation.
Hur kan man – politikerna i Gotlands kommunfullmäktige – utse en sådan självsvåldig och inkompetent person till ordförande för kommunens revisorer?
Jag vill avsluta med följande rad ur första paragraf i kommunens nya revisionsregemente:
”Revisionen kan skänka legitimitet och förtroende åt verksamheten…”
Därmed är det väl fullkomligt uppenbart att självsvåldiga och inkompetenta Jan Lundgren måste avsättas som revisor. Magiskt vore det ju annars. 
Andra bloggar om: Myndigheter, Korruption, Politik, Gotland
Intressant
Idag börjar GT en fyra dagars granskning av hur det gick till när Norderstrand exploaterades. Dagens tidning har två artiklar ”Inget fick stå i vägen för nya hotellet” och ”Många och stora avsteg från planen”.
Som vanligt gällde helt andra regler när Pigge Werkelin skulle exploatera än de som fastslås i lagen.
”För att bana väg för hotellbygget var det viktigt att undanröja alla hinder.
Stora förändringar som gjorts under byggtiden har därför av politikerna betecknats som ”smärre” avvikelser. Då har de inte behövt manglas i byggnadsnämnden - och då finns inte heller någon dokumentation.”
Informella möten utan dokumentation var ju vad Svenskt Näringslivs högsta höns på Gotland, Anders Thomasson, ville se mer av. Det öppnar stora möjligheter för korruption, vilket jag skrivit om tidigare när Anders Thomasson kom med sin befängda idé.
I vanliga fall är det exploatörern som betalar för att en ny detaljplan ska tas fram. I detta fall åtog sig kommunen, gotlands skattebetalare, att stå för detaljplansnotan som gick på en miljon. – Detta är bara ytterligare ett bevis på hur gotlands kommun låter miljonerna rulla från skattebetalarna till vissa utvalda företag. – Trots den dyra kommunala notan för detaljplanen kringgicks den för att passa exploatörens intresse. Det blev många och stora avvikelser.
”Jag förstår inte varför kommunen betalar en miljon för en detaljplan, som man sedan inte följer, säger bygglovarkitekt Lisa Östman, stadsarkitektkontoret.”
Bananrepubliken Gotland är faktiskt lite magisk. Fast inte i positiv bemärkelse. Och att försöka locka företag till Gotland när man uppenbart särbehandlar företagare kommer inte att bli enkelt. Vem vill försöka konkurrera med företag som har ständiga rabatter och kommunens makthavare på sin sida.