
I bildens nederkant är ett kort stycke – kanske 100 meter – strand som består av små kalkstenar. Den lilla strandpärlan är det få som besöker. Jag har då aldrig träffat på någon där.
Där är väldigt meditativt att sitta och titta ut över Burgsviken och leta bland stenarna efter någon intressant fosil. Dessutom är det betydligt mjukare att sitta på stenarna än vad man kan tro. Ofta brukar jag till och med ligga på rygg här och lyssna på pod-radio och sola ansiktet.