Med andra sidan avser jag östra sidan av den smala del av Storsudret på vars västra sida Burgvik är beläget.
Gotlands Allehanda fick för något år sedan en ny moderat ledarskribent då den dåvarande gick vidare till riksdagen som riksdagsledamot. Den nya ledarskribenten heter Mats Linder och inflyttade till Gotland i och med tillträdet av tjänsten på GA. I går blev läsarna av GA varse att Mats Linder inte tillhör, eller önskar tillhöra, det gotländska kotteriet. Då tog Mats Linder bladet från munnen om kongresshallen.
”När kommunfullmäktige fattade beslut om bygget skulle det gå loss på 120 miljoner. EU mål 2 stod för 30 av dem. Staten gick in med högst 40. Så kommunen skulle få 120 miljoner kongresshall genom att betala de 50 miljoner som återstod. Men…
För tre år sedan var det nya besked från kommunen. Då skulle det totalt kosta 136,5 miljoner kronor för kongresshallen. Och när GA för ett drygt år sedan skrev om satsningen på den då alldeles nyss färdigställda hallen så skattades totalkostnaden till 160 miljoner kronor. Och nu skriver vi alltså 190 miljoner.Få se nu. Om man drar av EU:s 30 miljoner och statens 40 miljoner från 190 miljoner, då återstår 120 miljoner kronor. Man kan alltså säga att kommunen får betala varenda krona av vad projektet från början skulle kosta. Kommunen tvingas så vitt jag förstår att stå för 120 av 190 miljoner istället för 50 av 120. Det är skillnad det.
Vad drar man för lärdom av det? Kom ihåg det här när kommunen överväger arenaprojekt och liknande äventyr.”/…/
”Efterräkningarna får någon annan betala. Det brukar bli skattebetalarna.”
/…/
”I radiointervjun menade Göran Gyllenkrok [Gotlands kommuns ekonomidirektör framträdde i lokalradion häromdagen] att det samhällsekonomiskt ändå kan vara en bra affär för kommunen. Verksamheten i kongresshallen genererar ju arbetstillfällen och skatteintäkter, och intäkter även för andra företag bland annat besöksnäringen.
Ack ack. Tänk om alla företagare finge räkna så. Kalkyler av det slag som Gyllenkrok antyder brukar vara väldigt lösa i köttet.”
Mats Linder är en människa man har anledning att respektera. Han tänker själv och har kurage att stå för sina tankar. Han är inte, som kollegan på Gotlands Tidningars socialdemokratiska ledarsida Håkan Ericsson, en husbondens röst. Mats Linder tar med emfas ställning mot partilinjen, utan att skräda orden, om han anser det befogat. Håkan Ericsson är raka motsatsen och vågar inte ens kritisera politiska motståndare på ön utan att darra både på orden och på manschetten.
Fega människor som Håkan Ericsson driver inte samhället framåt. Och på Gotland skulle det verkligen behövas förändring. Men då krävs att de som har makten över opinionsbildningen, d.v.s. ledarskribenter och journalister, har kurage att ifrågasätta och kritiskt granska öns officiella och inofficiella makthavare. Därför hoppas jag att de någon gång ska skippa sina sjuka ambitioner att bli accepterade och inlemmade i det vänskapskorrupta gotländska kotteriet. Istället borde de inspireras av Mats Linders kurage och börja engagera sig för öns bästa.