Jag har tidigare här skrivit om korruptionen som råder bland Gotlands kommuns politiker och tjänstemän och hur de säljer ut kommunens tillgångar till reapris. Igår tog Uppdrag Granskning upp hur det gick till när Täby kommun omvandlade kommunalt drivna skolor till privatskolor. Ett inslag var en intervju med Leif Petersén, jurist på Sveriges kommuner och landsting. Han berättar klart och tydligt och utan tvekan om att det i kommunallagen klart och tydligt står skrivet att det vid försäljning av kommunala tillgångar ska vara marknadspris som gäller och inget annat. Han fastslår också att underpris är olagligt och innebär ”otillbörligt gynnande av enskild”.
Ta och kolla interjun den är kort och klar och mycket intressant i dessa utförsäljningstider där statliga och kommunala tillgångar säljs för spottstyvrar till profithungriga. Man skulle önska att även politiker och deras tjänstemän tog del av vad lagen föreskriver och att politiker och tjänstemän dessutom vore intresserade av att följa lagen.
På Gotland tycks det råda en total nonchalans för lag och moral bland kommunens politiker och tjänstemän. Den nyliberala tankesmedjan Den Nya Välfärden har en länk på sin hemsida med rubriken ”13 sep. Kommunens fastighetsförsäljning olaglig”. Kommunen ifråga är just Gotland kommun. Följ den länken och läs utredningen som Den Nya Välfärdens företagsombudsman gjort om Gotlands kommuns försäljning av Björkhaga camping. Den sammanfattning av utredningen som DNV har gjort lyder som följer:
Kommunens fastighetsförsäljning olaglig
Gotlands kommun sålde Björkhaga camping för två miljoner kronor trots att marknadsvärdet enligt en oberoende värdering är sex miljoner kronor.
Förtagarombudsmannen anser att kommunens hantering av fastighetsförsäljningen är olaglig och högst olämpligt. Två gånger tidigare har Företagarombudsmannen, en del av tankesmedjan Den Nya Välfärden, kritiserat Gotlands kommuns hantering av fastighetsförsäljningar. Fallet med Björkhaga camping visar att det fortfarande finns allvarliga brister i kommunens rutiner.
- Att sälja fastigheten till underpris är att slösa med skattebetalarnas medel. Dessutom snedvrider det konkurrensen. Kommunens tidigare agerande och yttrande i utredningen tyder på att kommunen inte är beredd att göra de förändringar som krävs. Företagarombudsmannen överväger därför att gå vidare med fallet, säger Mårten Hyltner, jurist vid tankesmedjan Den Nya Välfärden.
Andra bloggar om: Myndigheter, Korruption, Demokrati, Politik, Gotland
Intressant
Idag var jag återigen till Hemse med min Canon PowerShot A85. Gårdagens ölprovning visade att Carlsberg Export inte var så starka att de hade spritsmak. Så nu blev det 8 burkar till kvällen. Jag måste ju ha något att dricka till jordnötterna som blev över igår. 
Mitt emot ICA i Hemse står en rad med soffor. Där brukar jag slå mig ner när det är lång tid kvar tills bussen går hem och Alfa inte har några fler önskemål om promenader. (Det är till 90 procent Alfa som bestämmer vart vi går. Alfa är kapten och jag är hans soldat, för att travestera Juha Valjakkala) Här är den mest centrala, ur många aspekter, platsen i Hemse.
Idag var jag i, eller på, Hemse. (Innan jag flyttade till Gotland har jag aldrig hört uttrycket ”på” i den bemärkelsen.) Där shoppade jag loss rejält. 11 burkar hundmat till Alfa och 12 burkar öl till mig själv (ska ha ölprovning och köpte 10 carlsberg hof och 2 carlsberg export) och en massa rea-mat på Konsum. Eftersom det skulle bli mycket att bära tog jag inte med mig klumpedunskameran utan min älskade lilla Canon PowerShot A85. Det är en riktig kvalitetsprodukt som har hållt långt över förväntan – över 6000 exponeringar – och tagit tekniskt mycket bra bilder. Om sedan bilderna i sig är bra eller inte har inte ett dugg med kameran att göra. Det hänger helt på hur fotografen förmår se sin omgivning och av den göra bilder som tilltalar betraktaren. Är fotografen blind så förmår inte en aldrig så dyr och exklusiv kamera kompensera för den bristen.
Alvarligt talat så vet jag inte om landskapet mellan Öja och Austerrum är en riktig alvarsmark. Men nog är det ”en hedlik vegetation på kalkhällmark, med tunt jordlager” alltid. Vad Austerrum är står att läsa i länsstyrelsens bevarandeplan.
”Austerrum är ett stort våtmarksområde beläget längs Gotlands ostkust. Området ligger längs det smala näset i Fide och Öja socknar mellan Storsudret och Storlandet. Austerrum betyder ”det östra rummet” och innefattar väldiga, fuktiga betesmarker belägna öster om Fide och Öja socknars odlingsbygd. Markerna är genomgående magra och ligger på berggrund av märglig kalksten. I norra delen överlagras kalkstenen av moränmärgel men i södra delen saknas lösa jordlager och marken täcks här endast av ett tunt lager vittringsgrus. Området har under lång tid varit betesmark. Tidigare har delar av området även hävdats som äng. Mindre delar har tidigare varit uppodlade men vegetationen har här naturaliserats.”
Austerrum går i en smal remsa längs med östra stranden medan det landskap jag avbildat är väster om Austerrum, mitt i näset, och inte lika långsträckt i nord-sydriktning som Austerrum. Bilden är tagen strax öster om Unghanse.
Om inte mitt minne är allt för dåligt så vill jag minnas, från Allan Cedergrens bok om Öja, att det tidigare var skog här men att den brann ner i en skogsbrand. Sedan dess finns inte mycket till träd men bönderna för en envis kamp mot enbuskarna som ständigt hotar ta över hela landskapet. Rester av avverkade enbuskar syns på marken.
Äntligen har min resa, här på bloggen, kommit till Fårö. I sydvästra hörnet av Fårö ligger Lansa (där de två översta bilderna är hämtade) och Norra gattet (där de två nedre bilderna är tagna).
Norra gattet är den smalaste delen av Fårösund. Under andra världskriget låg ett ubåtsnät utlagt tvärs över sundet. Det tre betongklumparna i förgrunden och dess dito till vänster på andra sidan sundet var fästpunkter för nätet.