Rysskräcken är stor just nu på Gotland efter att Tekniska nämnden tagit ett prestigelöst beslut att låta det ryska statligt ägda företaget Nord Stream använda hamnen i Slite som bas vid bygget av en ännu inte beslutad gasledning mellan Ryssland och Tyskland.
Ryssfobin tar sig inte bara sjuka uttryck på lokaltidningarnas insändarsidor utan den så kallade public service radion har letat upp en så kallad forskare på det alltid lika USA-trogna och ryssfienliga Försvarets Forsknings Institut, FOI, som fick uttrycka sina antipatier mot Ryssland.
”Ett beslut av den här karaktären får ju inte bara en lokalpolitisk betydelse, utan får även en utrikespolitisk dimension, eftersom man genom ett sådan här beslut möjliggör för ett statskontrollerat utländskt bolag att få ett inflytande över delar av ett svenskt territorium”, säger Robert Larsson.
Robert Larsson har tillsammans med Jakob Hedenskog på uppdrag av Försvarsdepartementet gjort en hel kartläggning av Rysslands ondska och stävan efter världsherravälde. Jag har tagit del av den och kan konstatera att om man byter ut Ryssland mot USA så kan utredningen lika väl användas som en annalys av USA’s strävan efter världsherravälde.
Skillnaden är bara att USA kommit mångfallt längre i sin strävan, med hjälp av nyttiga idioter som svenska regeringar och svenska försvaret.
USA har redan har 747 officiellt medgivna militärbaser i 130 länder jorden runt. Ryssland däremot har fått fientligt sinnade stater direkt inpå sina gränser och har inte kontroll över vare sig regeringar eller militär i ens en tiondel så många länder som USA.
Med detta vill jag ha sagt att det är mycket märkligt och irrationellt med den rysskräck som kommer till uttryck både på Gotland och inom svenska försvarets olika grenar.
Sedan är det precis som överstelöjtnant Stefan Ring, befälhavare på ubåten HMS Gotland sa – HMS Gotland som varit utlånad till USA i 2 år för att USA’s flotta skulle lära sig sänka svenska ubåtar av just Gotland’s tystgående typ – att svensk försvarindustri ägs av utländska intressen. Därför är det jävligt patetiskt av Robert Larsson med flera att gnälla över att ett ryskt företag fått tillgång till en svensk hamn när USA har tillgång till varenda svensk försvarhemlighet som tänkas kan, bland annat HMS Gotland, och dess företag äger dessutom före detta svensk försvarsindustri som utvecklar vapensystem till svenska försvaret.
Andra bloggar om: Ryssland, USA, Försvaret, Ideologi, Politik, Gotland
Intressant
Nedanför Grogarnsberget ligger min gotländska favoritplats för övernattning. Därifrån ser man klinten vid Herrvik i söder.
Uppe på Grogarnsberget finns en parkering. Där är lämpligt att parkera och sedan ta en rejäl promenad norrut. Så får man först se utsikten mot Herrvik. Och när man är längst norrut på Grogarnsberget ser man åt väster långt in mot land där skogarna tonar bort i blått dis. Och riktar man blicken mot norr ser man Gotlands nordöstra kustremsa så långt bort som sikten räcker till.
Hamnkrogen i Herrvik räddade mig från svälten första dagen. Att turista på Gotland efter turistsäsongen är ett risktagande och man kan aldrig vara säker på vad som är öppet. Informationen om öppettider är dålig i både annonser, anslag och på vägskyltar. Undrar hur många liter bensin som varje år går till spillo på grund av turister som förgäves åkt till ett stängt matställe eller affär. Jag tycker det är dålig stil och ansvarslöst av näringsidkarna att inte informera bättre.
Herrviks hamnkrog hade i alla fall öppet och erbjöd som billigaste rätt ‘Curry med fläsk och grönsaker’ för 85 kronor. Det var lite över min nivå, men med tanke på hunger och kostnad för bensin att leta efter andra ställen så slog jag till. Och det visade sig faktiskt vara en prisvärd höjdare. Fläskkött som tillsammans med morötter och rädisor, och eventuellt något mer, kort kokats i en sky med curry. Jag blev proppmätt och fick på köpet en mycket angenäm smakupplevelse.
Herrvik ligger längst ut på Östergarnlandet och är en av Gotlands större kvarvarande fiskehamnar. Där finns även en väderstation som är känd från SMHI’s sjörapporter. Går man upp på klinten, bakom hamnkrogen, och går stigen längs kanten får man en skönhetsupplevelse med bland annat utsikt mot ön Östergarnsholm och dess fyr.
Jag har varit på bilsemester på mellersta och norra Gotland, inklusive Fårö, 22-27 augusti. Därav stiltjen på bloggen. Nu tänker jag berätta om mina intryck i ord och bild i en serie bloggposter.
Jag inleder med Sjaustru eftersom det var första anhalten på min resa.Sjaustru ligger på östra Gotland strax söder om Östergarn. Där finns som synes ett gammalt fiskeläge med en aktiv fiskebåt. Jag fascinerades mycket av strandremsan med sina lossbrutna och uppkastade kalkstensblock. Ändå mer intressant tyckte jag den korta bit av stranden som bestod av stenblock med ”inmurade” mindre stenar var.
Precis när solen började fräsa i vattenytan gick jag förbi Guldkaggen och slogs av tanken: ”När öppnar Guldkaggen?” Fastighetsbolaget ALM Equity i Sollentuna köpte Guldkaggen förra hösten och enligt vd Joakim Alm ska företaget genom Guldkaggen sätta Burgsvik på kartan. – Fast på alla kartor jag sett så finns Burgsvik redan med. – Men jag tycker ändå det är ett ytterst märkligt sätt att sätta Burgsvik på kartan genom att hålla värdshuset stängt över sommaren och låta ogräset växa sig högt bland borden av staplade slipstenar. Men vad vet jag om kartframställning. I vilket fall som helst blev inte de nya ägarna till Guldkaggen det lyft för Burgsvik som Gotlands Allehandas ledarskribent Mats Pettersson så sent tionde maj i år utropar under rubriken ”Hotellsatsning lyft för Burgsvik” och som berättar att ”Hotellverksamhet, totalrenovering och en helt ny restaurang. Nu är planerna för Guldkaggen i Burgsvik klara.” När hela sommaren gått utan någon som helst aktivitet av något slag i eller ikring Guldkaggen så finns det som alltid skäl att hylla det kritiska tänkandet och pessimismen och inte ropa ”hej” förrän man är över ån. Dessutom är inte en verksamhet som bara håller öppet 3 månader om året något lyft vare sig för Burgsvik eller någon annan ort. Leve realismen!
Andra bloggar om: Glesbygd, Foto, Näringsliv, Bild, Turistprofitörer, Burgsvik, Gotland